maten idag.. havregrynsgröt med mjölk (laktosfri) och kaffe. sammanlagt en matsked tomatsoppa och lite sallad och gurka. och vatten. nu har jag en väldig ångest, borde kanske äta något mer idag men jag vill inte. jag vill äta men jag kan inte, jag kan äta men jag vill inte. vet inte hur jag ska göra.. om min kropp inte redan är i svält-mode så lär jag hamna där snarast, och då bränner kroppen ändå inget... fan också. jag hatar mat.

idag.. vad fan kan jag säga? matdagen, för det är det som dagarna är för mig nu. det är bra eller dåliga, beroende på om jag har ätit mycket eller lite. det är väldigt sjukt och nytt för mig, men på samma gång facinerar det mig. idag har jag ätit havregrynsgröt till frukost, tre tuggor kyckling med lite sallad och vatten, kaffe, the. jag fikade med mina vänner och åt en kvadratcentimeter på ett millimetertjock knäckebröd. och lite tomater. that's it. för en riktig och "äkta" pro ana kanske det är svagt eller mycket, men för mig är det inget. jag kunde utan att blinka vräka i mig fyra mackor med pålägg, och sedan småäta tills det var dags för hemgång. mätthet hade inte med saken att göra, jag åt för att maten kontrollerade mig. den kontrollerade att jag skulle äta, och så var det bara. att inte äta var så svårt, egentligen svårare än vad det är nu.

jag inbillar mig att mina ben börjar sticka ut här och var ifrån kroppen. att ryggraden nuddar stolsryggen, att revbenen skaver mot sidorna, att nyckelbenen syns tydligt igen. självklart så stämmer inte detta utan det är rent önsketänkande. men jag längtar så. så oerhört. efter att mina rena fina vackra ben ska synas. att mitt yttre skall spega mitt inre, att jag äntligen kan få bli vacker, innifrån och ut. utifrån och in. inte vara den tjocka eller normala tjejen, utan vara hon den lilla fina. den lilla nätta tjejen, som man skulle kunna stoppa ner i fickan om man kände för det. den tjejen finns inom mig, men är dold under allt fett. jag är inte där än, men jag är närmare än vad jag var igår.