åt en hel portion havregrynsgröt imorse, med typ två matskedar mjölk till. tänkte att det är okej att fylla upp lite idag, har varit och satt in en tandställning och allt. men så kom jag hem, efter att ha varit och handlat mat med mamma. vi skulle äta hamburgare, hon, jag och lillebror. och jag kunde inte komma på en bra ursäkt att slippa. när vi väl åt kunde jag inte riktigt stoppa mig, jag tror att de senaste dagarnas lack of mat tar ut sin rätt på min kropp. jag slängde i mig två hamburgare (hemmalagade, inte mc donald's!) med dressing, avocado, gurka och tomat. emellan varje tugga sippade jag på vatten, för det fanns inte en chans att allt det skulle få stanna kvar i min stora mage. så innan jag hade svalt sisa tuggan så skulle jag "duscha".

upp med allt. nu så är hungern på plats i magen igen. trots att det är sjukt jobbigt att vara hungrig hela tiden så slår det att vara så mätt. jag vill nå mitt mål, jag måste dit. jag har inte kommit fram till min "målvikt" ännu, men det är på g.  jag tänker runt 55-58 kg? det har jag inte vägt på 11 år..

klunkade i mig så mycket vatten att jag fick en fruktansvärd kramp i magen. det kändes verkligen som om jag skulle explodera.

just nu känner jag mig mitt emellan hungrig och ickehungrig (inbillat mätt) men ganska så okoncentrerad. jag har svårt att fokusera, speciellt under en längre period eller om jag ska tala med någon om något som jag inte känner för. jag känner inte att jag har 100% kontroll över mina rörelser och känner mig ganska slö i allmänhet, framförallt motoriskt.

nu har jag levt på "nästan ingenting" i två dagar, en dag till. sen är det värsta över. egentligen så är det bara skitsnack, för det är något jag har inbillat mig själv. jag hittar på att det är som att sluta röka ungefär, de tre första dagarna är jobbigast när man slutar cold turkey bara så. men att röka kan man (JAG VET) inte jämföra med att äta, eftersom att det faktiskt är livsnödvändigt. att röka altså... skämt åt sidan. jag bara skriver på här för att underhåla mig själv, så att jag inte ska gå ut i köket och käka upp hela kylskåpet. "once on your lips forever on your hips".

vill också tydliggöra att detta är inget jag rekommenderar någon annan att göra. jag är en destruktiv self hatin' människa, så om du tycker om dig själv och ditt liv någorlunda; ge dig för fan inte in i den här skiten. antidepressiva/sömntabletter/självsvält/hetsätning/kompensationsbeteende; inget att rekomendera. det suger, verkligen. jag lovar. men, jag har inte (behövt) spy på hela dagen idag, och bara en gång igår. det känns ändå okej.

fryser som en komplett dåre. sitter med två tjocktröjor, en filt och två duntäcken, ändå fryser jag så att jag skakar. men, snart är denna dagen över. då är jag en dag närmare mitt mål; att bli vacker. and thin as the air i breathe.

i mitt huvud just nu; nothing tastes as good as thin feels.

i min mun just nu; isbit efter isbit. det är bra, för då känner jag mig dels mättare (utan några kcal at all) och jag fryser mer = bränner mer kcal.

mm... man blir rätt fucked up i huvudet av att inte äta. men det gör inget, för så länge man är smal spelar det ingen roll hur man är. eller?

har druckit 2 koppar kaffe med mjölk i till, och en kopp the. och så åt jag en halv knäckemacka med philladelphia på. kändes inte helt okej.. men det är iallafall en början? hungern morrar i min mage just nu, och jag fryser så otroligt mycket. mina fingrar är blåa. jag ska nog måla naglarna, så att det inte syns hur blåa de faktiskt är.

73 kilo. sjuttiotre jävla kilo. i somras slet jag som ett djur, levde på 220 kcal per dag, och cyklade till på och hem från jobbet. jag gick ner tio kilo. från sjuttiofyta till sextiofyra kilogram. och förra veckan ställde jag mig på vågen. sjuttiofyra kilo. jag grät, i två timmar. inombords gråter jag fortfarande.

har spytt ett tag nu. igår åt jag havregrysgröt på morgonen, det var det enda som fick stanna kvar. idag åt jag 5 matskedar havregrynsgröt + mjölk till frukost. sen har jag druckit två koppar the och nu åt jag ett kokt ägg och dricket lite kaffe. jag orkar inte ha det sådär mer. jag måste gå ner. gärna 20 kilo. från och med nu, tar jag ett aktivt beslut, att sluta äta.. inte helt, men nästan. om jag måste äta eller inte kan kontrollera mig så jag äter stora mängder skall det syps upp eller tränas bort på  gymmet. så fort jag blir frisk från denna djävulska lunginflammationet så skall gymmet bli mitt andra hem igen.. jag saknar det mycket! det känns tomt utan mitt träningsliv.

jag mår rätt kasst. men jag måste gå ner i vikt. jag MÅSTE. jag är trött på att se mig själv i spegeln och må dåligt.

jag äter.

tappar kontrollen.

när ingen är hemma, äter tills jag nästan sprängs.

det är så pinsamt, men jag kan inte kontrollera det.

när det finns folk omkring kan jag stoppa, ibland.

inte helt.

när ingen är omkring, när ingen är hemma, finns inget stopp.

sedan, in på toaletten och upp med allt igen.

inget får vara kvar.

det gör ont, både i kroppen och själen.

men ser man ut som mig, så har man inget val.

äta, spy, träna.

jag orkar inte mycket mer.

denna dagen är helt

jävla

svart.

there is a hell, believe me i've seen it. there is a heaven, let's keep it a secret.

en bild.

tusen av mina känslor.