all we ever need 

you once, love you still.

always have, always will.

andas in, andas ut. står på kanten, känner vinden mot mitt ansikte. ser vågorna långt där nere, de ser ut som om de ropar på mig. svajar till, hjärtat slår några extra slag. 

andas in, andas ut. har velat detta så länge nu, vetat att denna dagen skulle komma. undra om man ser ut ljus i slutet av tunneln? eller om livet passerar i revy? får man reda på livets alla gåtor och mysterier?  

varför är det så svårt att veta vad som är rätt? när det är så lätt att veta vad som är fel. vet ingenting längre, vet inte vad som är dröm, verklighet, önskningar, förhoppningar eller verkliga händelser. massa gamla minnen kommer till mig, men jag vet inte om de är verkliga minnen eller min fantasi som spelar mig ett spratt. jag vet att den kvällen hände på riktigt. jag vet att jag inte ville och jag minns att det var kallt och blött på marken. det hade regnat tidigare på kvällen. sprit i mängder för att dränka sorgerna och ångesten, som redan då var väldigt stor och ohanterlig. ciggarett på ciggaret, håll andan och svälj. benen, armarna, magen, fulla med sår. gamla, nya. vissa ärr, vissa helt nygjorda. vissa synliga utanpå, andra brännandes innuti. självdestruktiv på alla sätt jag kunde komma på. ingen sömn, ingen mat, slag, skärsår, brännsår, sex. sex som hela min själ stretade emot, som inte ens i det allra värsta tillståndet skulle slippra ut ur det undermedvetna i dess riktiga form. sex. som jag aldrig berättat om, som ingen vet. skyllde på något annat, någon annan, ingen förstod(år). sex som orsakade de allra djupaste såren i mitt hjärta, som aldrig riktigt kommer läka. allt för att straffa mig, så äcklig och värdelös. förtjänar inget annat än det värsta. bortslösad tid, slösa bort livet på inget. bara drifta omkring och ta ut all smärta och ångest på allt omkring mig. så många människor som jag har sårat och skadat, så många som har stått ivägen för min ilska. är ingen bra människa, jag är bara född sån, kommer aldrig att bli. värd. något. alls.

you left a whole where my heart should be

jag har funderat på min sexuella läggning länge. vad är det egentligen som avgör ens sexuella läggning? vem man tänder på? vem man blir kär i?

jag tror inte på olika läggningar, jag tror att man blir kär i en person inte ett kön. fan ska man säga mer?... jag har haft flickvän en gång, i en jobbig tonårsperiod. trots att jag aldrig har haft flickvän sen dess har det aldrig heller pirrat i magen som det gjorde då, det har aldrig pirrat så i magen av en kille. fortfarande kan jag komma på mig själv med att kolla på bilder på henne på facebook och känna dendär känslan igen. detta är något som jag aldrig berättat för någon. jag tror inte att någon skulle acceptera mig så, sån. men vem vet, det kanske bara är en period? (lång period).

va ska man göra liksom?....