är det över än? kan jag öppna mina ögon?

lyssnar på nicest thing med kate nash. det kan vara en av de vackraste låtarna någonsin gjorda, förutom slipknots snuff. hon sätter iallafall ord på mina känslor.

"i wish that loved me, i wisch that you needed me. i wish that whithout me your heart would break, i wish that without me you'd be spending the rest of your nights awake."

går det någonsin över? försvinner verkligen smärtan? eller lär man sig bara att leva med den?